VI TÄVLAR OCH TRÄNAR SOM ETT EKIPAGE

"Wow! Tänk att hundarna kan vara så känsliga för vad vi gör"

I mitt jobb som handlertränare är det en av de vanligaste reflektionerna jag får efter en kurs. Det enkla svaret är att våra hundar är otroligt intuiativa och tillagsinställda - de anpassar sig helt efter oss. De justerar sin tyngdpunkt i såväl stå som rörelse helt efter oss. De anpassar sitt rörelsemönster efter vårt. De anpassar sin energinivå och anspänning efter oss. Viljan att visa upp sig i ringen påverkas också av oss! Märkligt nog tar de flesta av oss det som självklart när det handlar om exempelvis "rallylydnad" men inte utställning. Förutom hundens antal "flygtimmar i ringen" är det nästan alltid vi som ska lära oss. Vad behöver just den här hunden? Vad funkar bäst? I stå har vi jättemycket nytta av hundens förmåga att anpassa sig efter oss då vi enkelt kan jobba med hundens stå genom att skifta tyngdpunkt mm. I Rörelse är det lite knepigare då vi måste anpassa oss efter hunden.

På utställning tävlar du och hunden ihop

Ja, formellt är det din hund som blir bedömd på utställning, men vilka förutsättningar har du gett den? Då våra hundar är så intutiativa är det du som handler som sätter gränserna. På mina kurser brukar jag likna utställning med pardans. De flesta kan känna igen sig i hur svårt det är att dansa med någon som inte kan hålla takten... I ringen kan våra hundar inte ta ut bättre steg än vi ger dem förutsättningar för. De ställer sig exakt som vi gör. De rör sig som vi gör. Är vår energinivå för låg in i stå får de exempelvis ofta svaga mellanhänder.

Du gör skillnad!

Idag hade jag ett ekipage här som privattränade inför WDS i Bologna. De har gått både kortare som längre kurser för mig tidigare. så jag visste hur bra både hund och handler är. De kan vinna alltihop - men det betyder inte att hunden ser ut så eller rör sig så när det väl gäller!

• I stå blev hundens mellanhänder svaga i samma stund som exempelvis handlerns energinivå, tyngdpunkt och hållning blev fel

• I rörelse blev hunden trång bak i samma stund som handlerns lår inte kom tillräckligt långt bak med rätt tryck i steget. Detsamma när handlern hade allt för hög frekvens på stegen

  
  

Betyder det att hunden är dålig? Nej självklart inte. Det visar bara hur beroende din hund är av sin danspartner i ringen. När handlern senare gjorde rätt blev allt helt magiskt!!!

Precis där vi vill vara på utställning!

Det här är inte unikt för just den hunden eller det ekipaget - det gäller alla! BIS-placering kan förvandlas till ett slätt Exc nästa dag. Samma hund - ja. Samma prestation - nej.

Har domarna gjort olika bedömning? Ja självklart! Av den enkla anledning att det de ser är två helt olika hundar! Vi har så fantastiskt bra hundar att det är de små sakerna som avgör och gör vi fel har vi helt andra hundar i kopplet.

På träning är det alltid ni som tränar ihop!

Som handlertränare påtalar jag alltid att det det är dig jag tränar. Det innebär dock inte att hunden inte tränar (eller att jag har fokus på dess träning). Men - gör du rätt gör hunden rätt i 98% av fallen.

Jag kan ha jättemycket fokus på din tyngdpunkt i rörelse (tittar på din hund) men lika ofta handlar det ju om samspel. Med unga hundar är det här grunden - inte krav på detaljer som att tassarna ska stå på exakt rätt plats varje gång (en bra hund gör det när du gör rätt och den unga hundens bristande muskulatur sviker den ibland även när den vill göra sitt bästa för att ställa sig med balans). Lyckas du bygga samspel och glädje i ett ekipage kommer ni att ha roligt hela vägen upp i veteranklass!

En träning består av olika delar

Ha alltid fokus i varje träningsmoment på vem det är som tränar. Vem är det då som ska klappas på axeln i slutet av en övning?

Är det hunden som förväntas göra någonting nytt?

Lyckas den är det både dig och hunden du ska belöna och berömma (dock extra till hunden)!

Ett exempel på en sådan här sak är om du vill att hunden ska vända till höger i fram- och tillbaka om den sedan tidigare är van vid att vända till vänster.

Är det ni båda som ska få till något nytt tillsammans?

Då ställer det extra krav på dig som handler. Här måste du alltid berömma hunden trots att du själv känner att du misslyckats med din del. Boosta såväl dig själv som hunden inför nästa försök med glädje och beröm.

Är det bara du som ska träna på någonting?

Ganska vanligt och här får man tänka på hunden som ett levande träningsredskap. Allt ifrån dina steg i rörelse till stegen in i mjukt stå handlar bara om dig.

Den här typen av träning är otroligt nyttig för dig - men kan bli fruktansvärt tråkig för din hund. Det finns en anledning till att jag alltid har rörelseträning utan hund på schemat på mina tvådagarkurser. Att nöta saker med hund är sällan bra.

Utställning är en sport

Vi är aldrig bättre än vår sista tävling/utställning. Träning är en färskvara. Punkt. Hur bra du och hunden än gjort det ihop tidigare kan du aldrig ta det för en sjävklarhet. De vinnande ekipage som säger att de inte tränar ljuger tyvärr...

När jag växte upp var Ragnar Skanåker en legendarisk skytt som man alltid kunde räkna med skulle prestera bra på OS i ett par decennier. Finns det någon som tror att han inte tränade? Utan träning spelar rutin ingen roll tyvärr. Rutinen hjälper oss väldigt mycket att hantera nervositet mm men kan sällan kompernsera för bristande träning.

På utställning är det du som ska prestera - inte hunden!

Våra fantastiska hundar gör alltid sitt bästa utifrån de förutsättningar de får. Dvs de vi normalt ger dem (undantag: hälsa) På utställning ser man ibland utställare som går ut ur ringen och är arga på hunden. Jag har svårt att tro att det leder till en bättre prestation nästa gång.

Om vi backar bandet till det ekipage som tränade för mig härom dagen. Vad var det som gjorde att hunden fick svaga mellanhänder?

Mitt jobb som handlertränare handlar mycket om att se och hitta små nycklar till varför hundarna gör som de gör i ringen utifrån vad vi gör - och inte gör. Här rörde sig hunden jättefint för att därefter sjunka ihop i stå med till synes svaga mellanhänder. Till skillnad från domaren som träffar honom i ringen i det ögonblicket visste jag ju i den här situationen att det inte berodde på anatomi eller bristande muskulatur.

Domaren måste alltid utgå ifrån att det de ser i stunden beror på hur hunden är byggd. Mitt jobb som handlertränare är tvärtom att hitta alternativa förklaringar som kan kopplas till handlern. Kan handlern göra någonting annorlunda som får hunden att se annorlunda ut?

1. Handlerns tyngdpunkt i stå hamnade på hälarna

   Då åker hundens tyngdpunkt per automatik bakåt mot bakbenen - raka motsatsen mot vad du vill sträva mot. I stå är det otroligt viktigt att vi får hunden att sträva framåt i sin tyngdpunkt. Då får vi själva aldrig hamna på hälarna och bli passiva. Din tyngdpunkt ska vara på främre delen av foten oavsett om du är framför eller bredvid din hund

2. Handlerns energinivå sjönk när de gick från rörelse in i stå

   Supervanligt problem! På väg in i stå blir vi ofta väldigt koncentrerade såväl på vad vi själva som vad hunden ska göra. Vi blir lite för tysta och koncentrerade. På väg in i stå sjunker såväl tempo som energi (du är betydligt roligare när du springer eller går). I stå behöver hunden dock max energi för att kunna visa upp sig och "se rätt" ut. Ett bra stå kräver attityd. För attityd krävs energi och spända muskler!

   På väg in i stå måste vi därför kompensera det allt lägre tempot med högre energinivå och närvaro i såväl röst som kroppsspråk och fotisättning.

3. Handlerns kroppsspråk signalerade osäkerhet

   I samma stund som vi lutar överkroppen framåt mot hunden får vi problem, Dina axlar ska bakåt - inte framåt som de gör då. Höften ska fram - inte bak. Detta signalerar osäkerhet för såväl hund som omgivning. Samma sak när vi håller armar och armbågar tätt intill kroppen. Lutar vi oss fram över hunden sjunker den dessutom ihop och tappar all hållning. I värsta fall upplever din hund att du ifrågasätter den.

   Det vi behöver göra här är att sträcka på oss. Jobba med coremuskulaturen. Gärna hålla armbågarna en bit ifrån kroppen och jobba med raka armar. Trycka fram höften och lyfta vår egen haka. Då kommer din hund att sträcka på sig. Ju stoltare hållning du får desto stoltare bli din hund! Det är då den visar upp sig.

   
   

Med rätt tyngdpunkt, energinivå och hållning kommer din hund att sträcka på sig och få attityd. Med attityden kommer energi och en anspänning i kroppen. Din hund ska spänna musklerna i stå. I samma stund som den blir för avslappnad kommer den att se anatomiskt fel ut.

Under hela mitt yrkesliv har jag lärt människor att hålla tal

Det här är inte Science Fiction. Innan jag jag började jobba som handlertränare på heltid har jag ett helt arbetsliv som pedagog bakom mig. En stor del av det var att lära människor att stå och hålla tal eller presentationer inför främmande människor. Här är nyckeln att våga bjuda in till att titta på just dig. Precis det som de flesta av oss har väldigt svårt för!. I ringen är ditt viktigaste jobb att visa att alla ska titta på dig och din hund! Här är det kroppsspråket vi måste jobba med.

"Alla ska titta på mig och min hund!"

Det ekipage domaren har tittat längst och mest på i ringen är nästan alltid det som vinner

På mina kurser lägger jag därför alltid mycket fokus på HUR vi gör dettta. Inte minst därför att det är svårt. De flesta av oss är inte sådana som privatpersoner. Kom dock ihåg att i ringen är det en roll du spelar! Går jag in som den privata Jörgen blir det katastrof.

Stora utställningar ligger framför oss

EDS med mera ligger framför oss. Här kommer fina ekipage från hela Europa. Ska du vinna då krävs det att ni sticker ut och får till det lilla extra. Framförallt krävs det att du visar att just din hund är den bästa!

På de Heldagskurser jag bokat in innan dess i Sverige har jag därför ändrat lite på upplägget. Mer fokus på praktik och lite mindre på teori. Alla är aktiva från 9-17.30. Teori, hemlagad mat mm är för att såväl hundar som handlers ska kunna ladda om batterierna. All din fokus ska ligga på vad du behöver jobba med!

Först ut kommer Dalarna och Avesta 5/7

Därefter Skåne och Olseröd

Sedan Stockholm/Haninge

Här behöver man verkligen inte vara något proffs. Gladast blir jag alltid när jag får en mix av supererfarna utställare som totala nybörjare!