Konsten att bryta när det är som bäst

Har du tänkt på hur svårt det är att avsluta en träning eller ett träningsmoment vid rätt tillfälle? Eller att ha koll på om det är du som handler eller hunden som behöver träningsmomentet ni just nu är mitt i? Oavsett vad du tränar på är det för hunden viktigt att den ska få precis rätt minnesbild med sig hem från träningen. Då är det oerhört viktigt att du alltid avslutar när det är som bäst! När ska vi bryta och göra någonting helt annat?

Fram tills jag gick över till att vara handlertränare på heltid ägnade jag hela mitt yrkesliv åt att jobba som lärare och rektor. I det här inlägget, precis som i mitt nuvarande yrke, sammanfogar jag pedagogiken från båda områdena.

Här pratar jag också om olika lärstilar - och där skiljer sig de flesta hundars lärande från oss människors. När lär du dig som handler som bäst? Och när lär sig hunden som bäst? Vem är det egentligen som behöver nöta ett träningsmoment - du eller hunden? Både du och hunden behöver träna för att bli ett bra utställningsekipage.

Då vi tävlar ihop som ekipage måste vi anpassa träningen efter både hund och människa. Vill du ta ekipaget så långt du kan i utställningsringarna? Lägg upp träningen efter bådas behov så kommer du att lyckas! Här får du förhoppningsvis ett par tips på vägen.

Hur tränar du på ett sätt som får både hund och dig som handler att göra rätt - som ett ekipage?

Jag börjar i rubriken - konsten att bryta när det är som bäst. Det är dock bara ett exempel på vad jag vill förmedla i det här inlägget.

För mig är det jätteviktigt att alla hundar jag möter på mina kurser ska få avsluta varje moment med att lyckas - samma tänk jag hade när jag fortfarande arbetade som lärare. Hur många svårigheter du än mött på vägen i ett träningsmoment är det dels viktigt att inte ge upp - dels att alltid avsluta när någonting går bra. Hur liten framgången än kan tyckas vara i jämförelse med det mål för träningen du hade på vägen dit.

Din hund måste alltid få med sig en positiv känsla av att ha gjort rätt från varje träningsmoment. Även om det är människorna jag tränar på mina handlerkurser är ju syftet att hundarna kommer till sin fulla rätt i utställningsringen. Lyckas hunden göra det som är svårt har även handlern lyckats.

Hur många svårigheter vi än möter under en träning eller med ett moment kan vi alltid hitta en positiv stund. Det är där och då vi ska avbryta! Det minnet din hund tar med sig från träningen kommer att vara att ha lyckats, vilket är jätteviktigt. Jag tänker exakt likadant när det gäller deltagarna med två ben - och det är ju dessa jag tränar! Gör du som handler rätt gör hunden rätt. Rubriken i det här blogginlägget kan verka missvisande - men hänger ihop med en viktig nyckel i mitt tänkande kring träningen och vårt lärande. Läs vidare så tror jag att du får en bra bild!

Såväl vi som våra hundar behöver mycket träning för att lyckas i utställningsringen - men vi behöver inte alltid samma träning!

Jag utgår inledningsvis från hundarnas träning och lärande. Det skiljer sig ofta mycket från vårt eget.

Olika individer och olika rastyper har olika förutsättningar. Vissa hundar kan gladeligen springa efter en boll 200 gånger och tycka att det är en lika rolig lek varje gång. Men har vi en ras som är avlad för att tänka själv och ta egna initiativ när den jobbar fungerar det oftast mycket dåligt att nöta enskilda detaljer. Det senare är grundregeln skulle jag vilja säga. Har hunden visat att den förstått och knäckt koden är nötande vid utställningsträning normalt av ondo.

Vi kan ta hantering som exempel. Många kommer till mig såväl på privatträning som på kurser därför att deras hundar har svårt med hantering. Oftast för att hunden varit med om något obehagligt i samband med hanteringsmomentet. Märker jag att hunden svarar positivt och inte reagerar med obehag avbryter jag normalt väldigt snabbt. Ägaren ser oftast väldigt snopen ut då hon eller han kommit dit för att just jobba med detta. Nyckeln är dock att avbryta snabbt och sedan att få hunden att lyckas igen. Upprepa, men bara korta stunder. Varje gång det är bra ska det brytas med en gång! Det är viktigt att du gör någonting helt annat med hunden mellan varje hanteringsstund. Framförallt om det är en hund som upplever obehag vid hantering. Känslan ska vara "Jaha? Var det inte värre än så här?" Upprepar vi då med en gång lär din hund känna sig lurad - och då förlorar vi snabbt alla de framsteg som nåtts.

Vid ståträning gör vi ofta misstaget att nöta lite för länge Många som gått kurs för mig har hört mig säga att ett stå under uppvärmning som är 5 sekunder långt är 3 sekunder för långt. Nyckeln till att få hunden att tycka att det är kul är att den får lyckas varje gång. Den kanske inte står jättebra - de gör ju sällan det på uppvärmning. Men har den stannat och visat att den vill jobba med dig har du vunnit jättemycket! Då kan du upprepa och efter hand ställa lite högre krav utan att hunden känner att den måste prestera eller hinna bli uttråkad. När vi vet att hunden knäckt koden kan vi efterhand ställa lite högre krav - men vi får aldrig låta hunden tycka att det är tråkigt! Lika gärna som en hund kan älska att gå in i utställningsringen när den är 14 år gammal kan vi tyvärr döda den glädjen ganska snabbt - långt innan den fyllt två tyvärr. För att en hund ska stå och visa upp sig i ringen krävs attityd. " Här är jag - titta på mig för jag äger den här ringen!"

Träna ett ståmoment korta stunder Nöter vi moment eller ställer för höga krav vid träning är risken stor att hunden snabbt tröttnar. Det som från början var lek blir nu bara krav. Oavsett hur duktig den är. Ståträning ska i min värld ske lekfullt i mycket korta stunder - men upprepas ofta, ofta, ofta! Helst korta stunder flera gånger varje gånger varje dag. 15 sekunder varje gång räcker mycket långt om du bara upprepar det väldigt ofta! Minst varje dag och är det extremt korta stunder gärna betydligt oftare. Kom ihåg att ståträning aldrig kräver koppel (det är bara i vägen vid ståmomentet i ringen). Det innebär att vi kan träna på ståträning i alla ögonblick vi träffar vår hund i hemmet. När den kommer in från trädgården på inkallning - perfekt! När den ska äta - perfekt! När vi möter den i vardagsrummet - perfekt! Så länge vi inte uppfattas som kravställare kommer våra hundar alltid att vilja jobba med oss och leka. Såvida du inte alltid vill böja dig ner vid varje stå och fullstacka din hund (dvs flytta alla hundens alla fyra ben+tyngdpunkt framåt så som du vill ha den vilket är fruktansvärt svårt. Omöjligt vid ett kort ståmoment) är det mycket effektivare att leka/träna in att hunden själv korrigerar sin balans om vi stannat för abrupt. Korta stunder flera gånger per dag. Jättelätt att få in i vardagen, men här gör du som du själv vill då det inte är min poäng med det här inlägget!

Bryta rörelseträning vid rätt tillfälle

Nu till rörelserna - de som ni vet att jag som handlertränare tycker är så viktiga! Känner du under en träning att hunden rör sig perfekt? Fortsätt i max 60 sekunder till. Använd den tiden enbart till att fokusera på din egen upplevelse!

• Hur känns det i steget?

• Känslan i koppelhanden mm?

• Vilken rytm (frekvens och kraft i steget) har du?

• Gjorde du någonting annorlunda?

  Oftast är det en liten detalj man ändrat på som får stor effekt i hur hunden rör sig. Kanske hade du tyngdpunkten längre fram? Pratade du högre eller med ett annat tonfall? Allt det ska du hinna registrera på de 60 sekunderna du fortsätter.

Bryt därefter med en gång och gör någonting helt annat! Känslan DU har med dig som en positiv förväntan in i nästa övning ger effekt! Är din hund korrekt byggd kommer den alltid att röra sig korrekt (inom de ramar dess anatomi ger den) om DU gör det -men bara då!

I ringen ska din hund röra sig utefter vad den är avlad för. Alla välbyggda hundar kan det - så fort vi inte håller i snöret! Problemet är att de anpassar sina rörelser efter oss. Läs mer här

Så fort hunden som valp förstått att du vill att den travar i ringen handlar rörelseträning mycket sällan om att den ska lära sig något. Den ska lära sig att tolka dina signaler och hålla fokus tillsammans med dig. När ska vi busa och galoppera för att värma upp och när ska vi jobba i form av perfekt trav? Den ska lära sig kommandon för att svänga, vända mm. Allt annat handlar om ditt lärande. Vilket tempo ska du ha? Vilken tyngdpunkt? Hur mycket svikt i steget behöver du ha för att just den här hunden för att få rätt rörelser? Vilken frekvens på steget?

Skilj på ring/socialträning och rörelseträning. En valp/junior behöver träna på att samspela med dig trots att hundar rör sig runt ikring och samspela med dig istället för att busa/jaga/bli rädd för de andra hundarna och alla intryck runt ikring. Här är det följsamhet, samspel och inte så lite lydnad vi tränar på. Här får vi inte ställa krav på att du och hunden ska röra er perfekt. Det blir alldeles för mycket att träna på samtidigt. Vid rörelseträning jobbar vi däremot på att få till exakt rätt rörelsemönster och steg. Oavsett ålder på hunden så behöver både vi och hundarna träning - men inte samma träning!

Din träning - problemet är att vi människor behöver mer tid och fler upprepningar för att komma ihåg och framförallt kunna göra likadant nästa gång För att vårt steg i rörelse ska sätta sig i det vi kallar "ryggmärgen" krävs att vi har upprepat det MÅNGA gånger. Motsatsen mot vad hundarna behöver. Givetvis innebär det inte att hundarna är mer intelligenta - bara att våra lärprocesser ser olika ut och att vi därmed måste anpassa vår träning därefter.

Det är stor skillnad mellan människors och hundars lärande

När det kommer till utställningsträning finns det inte mycket som kan vara så kontraproduktivt för våra hundar som att nöta. Hunden kommer att tycka att det är tråkigt - och därmed prestera sämre efter hand. Eller fokusera mer på de intryck som finns runt ikring den.... När din hund knäckt koden för vad du vill kommer den att göra det varje gång såvida du gör rätt. Här gäller det att träna samma sak i mycket korta stunder men att hela tiden skifta mellan olika övningar tills det sätter sig.

För dig som handler är det oftast helt annorlunda när du tränar.

Till skillnad från våra hundar behöver vi människor oftast nöta för att cementera lärande

Vi människor behöver oftast nöta i form av att göra samma sak många gånger. Ska vi exempelvis lyckas stanna exakt likadant i ringen tillsamms med vår hund varje gång krävs det att vi har tränat in stegisättningen i stoppet. Inte en gång utan MÅNGA. Precis som när vi exempelvis lär oss cykla. Vi knäcker inte koden på en gång och ger oss sedan dagen därpå ut på stan med cykeln...

Ska våra hundar göra rätt i ringen måste vi göra rätt. Vi måste också göra likadant varje gång för att få ut samma effekt. Det är bara då som hunden gör rätt. Annars kommer de inte att förstå vad vi vill. Vid rörelse är de tyvärr så sensitiva att de påverkas av våra rörelser att vi måste göra rätt varje gång.

Här går vår och hundarnas lärprocess i klinch tyvärr!

Vill du bli en bättre handler för din hund behöver du nöta ditt steg! Exakt samma sak som är till ondo för din hund är ofta vad du, dvs vi människor, behöver. Våra och hundarnas lärstilar skiljer sig som sagt mycket åt. Det behöver dock i inte stå i totalt motsatsförhållande vid träning om vi bara har koll på vad det är vi tränar på i varje moment.

I ringen kommer din anatomiskt korrekt byggda hund att trava perfekt när du har rätt stegfrekvens, tyngdpunkt och kraft i steget. Den träning hunden behöver är att förstå vad du vill. På varje utställning eller träning behöver ni därefter tillsammans hitta rätt röstnivå och kontakt för att hunden och du ska hitta fokus - utöver det ska det mesta sitta i din ryggmärg samt kroppsminne. Det första gör ni tillsammans. Det senare fungerar oftast bäst utan hund!

Ett tips är att träna rörelser utan hund

Hur många av oss kommer ihåg exakt i vilket tempo och frekvens vi sprang på träningen för 4 dagar sedan? Inte många. Förmodligen ingen av oss. Det kan vara nog så svårt 4 minuter senare! Vi människor lär oss inte på det viset. Lägg där till exakt samma tyngdpunkt, tonfall i rösten och svikt i steget...

På mina Tvådagarskurser har jag det jag kallar för "Spökträning". Här tränar vi rörelser utan hund. När vi tränar de små detaljerna i steget, tyngdpunkt, hållning, svikt, swag, högerarmens pendel, benets sträckning bakåt utifrån hur hunden är byggd mm blir hunden ofta en detalj för mycket att hålla rätt på (förutom att den inte behöver träningen). Det är mycket effektivare att träna rörelser utan hund. Dels då det är enklare. Dels för att din hund inte behöver det. Hunden behöver träna annat - men inte nöta dina rörelser. Blir det fel blir det dessutom dubbelfel!

Berra som är en AHT-valp stod bara stilla här en liten stund på utställning. Därefter busade vi lite och visade domaren att han är lika snygg sedd från andra hålllet. Han tyckte att det var roligt

Åter till Ståträning

Här blir det ofta fel. Din hund kan normalt stå alldeles perfekt av sig själv när du inte är i andra änden av kopplet. Varför gör de då inte det på träning eller på utställning? Sannolikt för att du själv stannade fel. Det kan låta hårt - men nästan varje gång vi behöver korrigera hundens stå beror det på att du som handler gjort något fel. Ditt sista steg var för långt? Din balans och hållning var fel? Du själv satte fötterna fel? Oavsett kan man säga att all ståträning går ut på att få hunden att korrigera för ett fel du gjorde. Då måste vi anpassa träningen därefter.

Övergången från rörelse till stå tränar man med fördel till 70% själv såvida du inte har en mycket träningsvillig hund. Testa med hunden då och då för att se hur den reagerar. Skifta hela tiden. Med hund - utan hund!

Oavsett om du håller med mig eller inte om vad jag skrivit ovan handlar ståträning, så fort hunden knäckt koden för vad du vill, alltid mer om dig än hunden. När du lärt dig vad hunden svarar på gäller det att göra likadant varje gång.I min värld gör hunden rätt när du gör rätt. Blir det fel måste du därför alltid ändra på någonting.

Ståträning handlar normalt om att hunden ska stå parallellt såväl fram och bak. Ha tyngdpunkten långt fram mm. Det vet hunden ganska tidigt under er träningsresa. Men hur gjorde du för att det skulle bli rätt? Det är där ditt fokus ska vara - inte att hunden gör rätt varje gång, för det kommer den ju inte att kunna göra när du gör fel.

Sammanfattningsvis - hundar och människors lärstilar

De flesta hundars och människors lärstilar skiljer sig åt. Din hund kan när den väl knäckt koden för vad du vill att den ska göra återupprepa det även i efterhand. Den behöver inte komma ihåg allt på samma vis som dig - när du gör rätt reagerar den på det du gör som gjorde dig glad förra gången och gör då ofta rätt. Här krävs upprepning med mellanrum - inte nötning. Så fort hunden gör rätt upprepar du max en gång och bryter sedan för att göra någonting helt annat. Återvänder du till samma moment kommer det att vara lika roligt en gång till och du cementerar lärandet. Att nöta ett moment med ständiga upprepningar riskerar att du tappar glädjen och därmed samspelet med hunden.

Du som handler behöver dock nöta. Vi behöver upprepa samma sak många gånger i följd. Vårt minne skiljer sig från hundens. Dessutom är det ju när vi gör rätt i varje situation med hunden i ringen som den gör rätt (såvida den inte är så erfaren att den ignorerar dina fel). Hundens minne av att göra rätt triggas av att du gör exakt så som du gjorde när det blev rätt. Hunden behöver inte memorera och sätta stavningsregler, multiplikationstabell mm i minnet så att svaret kommer automatiskt - gör du rätt gör den rätt!

Tyvärr måste vi människor memorera och sätta det vi gör i kroppsminnet så att vi inte behöver tänka varje gång. På mina kurser pratar jag ofta om att det som gör utställning svårt är att vi måste tänka för mycket. Tänka på hur långsam hunden framför är, vad domaren vill, var hen tittar så att du har rätt tempo just där, var vi ska stanna mm. Då har vi inte råd att dessutom behöva tänka för mycket på det vi gör rent fysiskt. Det måste sitta i kroppsminnet.

Börjar vi tänka i ringen på hur vi ska sträcka benet, hålla koppelhanden, ha rätt röstläge, hållning, tyngdpunkt mm blir det kaos! Samma sak när vi kommer in i stå. Då är det inte läge att börja fundera på hur man lyckades flytta på hundens framben. Det vill du göra nästan per automatik.

Avslutningsvis

Våra hundar behöver träna - ja jättemycket! Vi med! Men inte alltid på samma saker. Låt nötandet bli något du gör - inte hunden.

Som lärare insåg jag för länge sedan att den svenska skolan gått vilse någonstans. Mycket få gymnasieelever kunde svara på vad 8x9 är utan att automatiskt plocka upp mobilen/kalkylatorn. Nästan ingen kan stavningsregler för sj-ljudet. Varför? De har inte nött det tillräckligt så att det sitter i ryggmärgen. Den svenska skolan ställer idag krav på att eleverna på mellanstadienivå ska kunna göra avancerade analyser av innehållet i en text. Ett samhällsskeende eller något annat. Hur ska de få ner de tankarna i text när halva hjärnkapaciteten är helt upptagen av att stava rätt i en text - eller ännu värre grammatik och disposition (det senare är något jag medvetet brutit mot i den här texten)? Har vi som handlers fått till rätt stå - rätt rörelser mm behöver vi nöta och upprepa.

Gör skillnad på hundar och människors träning. Tänk alltid på vad du behöver träna på och vad hunden behöver träna på!

Ja, jag upprepar mig väldigt många gånger i det här inlägget - men det är ju så vi människor lär oss...

Jag jobbar som handlertränare och håller kurser runt om i Skandinavien Du är varmt välkommen oavsett om du är total nybörjare eller fullblodsproffs. Alla mina kurser hittar du här Har du inte läst mina blogginlägg tidigare är det bara att surfa runt här på sidan så lär du hitta många tips för såväl rörelse- som ståträning, utställning mm.

På en Tvådagarskurs kombinerar jag de här två lärandesätten på bästa sätt. De har jag inte ofta - men i höst har jag för en gångs skull två stycken.

https://www.kennelmoltas.com/2-dagarsolserod

Den andra 6-7/12 i Lotushallen i Halland (har inte hunnit lägga upp den än)