top of page
  • handlinglundqvist

Hundens rörelser - vad jag som tränare tittar efter

Uppdaterat: 27 feb.

Hur ska man veta vad man ska träna på om man inte har målbilden klar för sig?

På mina handlerkurser har jag ibland en övning där deltagarna ska accelerera och röra sig med högre och högre hastighet på en raksträcka, dvs ta längre och längre steg, upp i snabb trav eller galopp. Övriga deltagares uppgift är att säga var de tyckte att det såg bäst ut. Några deltagare brukar peka ut ungefär samma sträcka som jag själv valt. Några är tysta - och sedan är det någon modig som vågar säga "Jag ser inte". Just den kommentaren har jag fått otroligt många gånger - allt ifrån nybörjare till mycket erfarna hundutställare. Jag älskar att de vågar säga det! Många av de som är tysta tänker samma sak. Men hur ska vi kunna träna rörelser om vi inte vet vad vi siktar mot?


Nedan kommer jag därför att redogöra vad det är jag som handlertränare har fokus på

Där och då fokuserar jag på att beskriva vad det är jag tittar efter.

För mig som tränare skiljer sig det dock utifrån vad domaren tittar efter. Det domaren tittar efter är anatomiska fel som förklarar de fel hon eller han ser i hundens rörelser. Domarna måste utgå från att det är så. Jag tittar däremot efter vad jag kan förändra hos handlern som kan göra att hundens rörelser förändras till det bättre. Hunden rör sig som dig i ringen - det innebär att den aldrig kommer att visa upp sig bättre än dig. Kan jag förändra hur du visar kan jag i 99% av fallen förändra hur domaren uppfattar hundens rörelser. På ren skånska är det ett otroligt kagigt påstående. Självklart kan jag inte påverka hur hunden är byggd. Det är dock min övertygelse att nästan alla fel våra hundar gör i utställningsringen beror på fel vi handlers gör.

På en kurs kan jag naturligtvis träna det ekipaget som svarar "jag vet inte" till att få till såväl rätt rörelser som tempo och försöka sätta det i ryggmärgen hos handlern- men vad är det jag egentligen tittar efter som handlertränare? Det är ju mycket enklare om man vet vad ska sikta mot. Jag ska försöka beskriva det så kort som möjligt.


Ett par råd om vad du som handler ska tänka på i rörelse ger jag i det här inlägget.


Här ska jag fokusera på vad jag som handlertränare tittar efter hos hunden. Som handlertränare jobbar jag med alla raser. Deras fysiska förutsättningar skiljer sig markant åt liksom det syfte de är avlade för - men en hel del gemensamma nämnare finns. I princip allting kan påverkas av dig som handler genom hur du rör dig, hållning och tyngdpunkt mm. Det mest grundläggande kan du läsa om i inlägget jag refererade till ovan. Här ska jag fokusera på hunden. Då jag på mina kurser oftast tittar på hunden och ändrar på handlern kommer jag inte att kunna låta bli att göra visa instick för vad du kan göra dock. Jag är inte domare - utan tränare. Det är en stor skillnad Jag kommer säkerligen inte att beskriva det med en domares ord men förhoppningsvis ge dig hjälp på vägen. Till skillnad från domaren är mitt fokus inte att hitta anatomiska orsaker till felet utan att hitta nycklar till hur jag kan förändra ditt steg för att skapa en annan rörelse hos hunden.


På bilden ser du en bild från en av mina kurser. Den här bilden brukar jag använda för att illustrera hur tyngdpunkt, handlerns steg, hållning, höjning av huvudet (handlerns), högerarmens pendel och anspänning i kopplet påverkar hunden.


Harmoni

Det jag framförallt tittar efter är harmoni i rörelserna. Harmoni är dock ett mycket abstrakt begrepp som inte gör den som tänker "jag vet inte" ett dugg klokare. Nedan ska jag försöka bryta ned det. Det är ett samspel mellan ett flertal faktorer. Hundens tyngdpunkt, kraft i bakbenssteget, frekvens , rygglinje, huvudets vinkel samt hundens uttryck i rörelse.

Förutom att du som handler gör tekniskt rätt i ditt steg, tyngdpunkt mm är nyckelordet - energi. Det ser ut som att hunden rör sig effektivt framåt med lätthet utan att använda kraft.


Tyngdpunkt

Det viktigaste först. I rörelse vill du ha hundens tyngdpunkt så långt fram som möjligt. Skulle jag sätta en pil för var jag vill att tyngdpunkten ska vara är det rakt över skuldran. Hamnar tyngdpunkten för långt bak leder det till höga frambensrörelser och betydligt mindre påskjut. I sämsta fall att hunden blir underställd i rörelse, dvs att den kör in bakbenen under sig för att skapa kraft då den inte längre har tillgång till sina framben (t ex pga för stramt koppel). Med undantag för ett mycket litet antal raser vill du att hundens framtassar rör sig utmed marken. Är det större avstånd mellan framtassen och golvet än 1,5cm när den är som längst fram kan man troligen jobba med tyngdpunkten rejält.. Mer om det nedan.

Hundens tyngdpunkt blir harmonisk då tyngden ligger i fronten och såväl fram- som bakben får jobba helt och hållet med att föra hunden framåt.

Hundens tyngdpunkt styrs, såvida du inte har för stramt koppel, av din egen tyngdpunkt i rörelse - den ska ligga så långt fram att du ramlar på näsan om du tvärstannar. På bilden ovan är den 95% rätt.


Frambensrörelser

Lös i fronten? Hackneysteg? En hund som vill jaga ditt godis och därmed har all tyngd på bakbenen? Varit med om det förut? Har du inte varit med om det förut lär du uppleva det någon gång med en ung hund som har alla chanser att bli en Show Dog då den har så hög energi. I rörelse vill du för typ 98% av våra raser att din hunds framben sträcks ut i rörelse så att framtassarna har ca 2 millimeter ner till golvet. Är avståndet större är tyngdpunkten fel. Det är det jag letar efter och arbetar mot. Skälen till att det inte blir så är förutom det jag beskrivit ovan i form av din tyngdpunkt så många att jag inte kan beskriva dem här - det måste arbetas med på plats. Hastighet, ditt steg mm.

I fram och tillbaka vill jag normalt på tillbakamomentet se framben som rör sig parallellt utan att framtassarna rör sig uppåt. Förutom tyngdpunkt handlar det här huvudsakligen om att hitta exakt rätt tempo. På längre kurser jobbar vi mycket med musik för att hitta rätt rytm när du visar upp hunden från olika håll. Inte sällan handlar det om tre olika tempon.

En mycket grundläggande del är att hunden måste titta framåt under rörelse. I samma ögonblick som den tittar upp på dig blir allt helt fel. Så länge den tittar upp på dig finns det inget jag kan göra med dina steg, tyngdpunkt osv för att göra det bättre. Skälet till att hunden tittar på dig är så gott som alltid att du tittat ner på hunden. Ett annat skäl är att du varit för tyst och därmed söker hunden bekräftelse av dig.


Frekvens

Förutom tyngdpunkten är det här det som påverkar din hunds helhetsintryck i rörelse mest. Det du strävar efter är tydliga rörelser där hunden har tillräcklig kraft i steget till att ta ut steget/rörelsen fullt ut innan den tar nästa steg. Domaren vill se tydliga rörelser. För att det ska var tydligt krävs att hunden "hänger i luften" tillräckligt länge för att hinna ta ut nästa steg fullt ut. Blir hundens steg för kort får den bundna rörelser och "trippar" i värsta fall fram. Går det för fort blir det lika galet då hundens ben rör sig så snabbt att domaren inte kan se. Det blir som att titta på en symaskinsnål arbeta och väldigt ofta tar hunden då alldeles för korta steg. Dessutom kränger hunden fram och tillbaka i sidled - vilket blir extremt avslöjande i fram och tillbaka.

Att hitta rätt frekvens för respektive hund är sällan något vi kan göra helt på egen hand då vi ju inte ser den i rörelse. Frekvensen på hundens steg styrs helt och hållet av dig och dina steg då den rör sig i exakt samma takt som dig. Läs mer om hur du kan jobba med det här Då många av oss har mellanstora hundar som rör sig i ett för oss knepigt tempo innebär det för de flesta av oss att måste hänga kvar i varje steg någon tiondel lite längre än vi tänkt. Frekvensen på våra steg är nyckeln till att ge hunden möjlighet att ta rätt steg.

Om jag utgår från den av våra egna hundar som jag ställt mest (Otto=tvåhundranågonting gånger) får jag väldigt ofta höra att jag ska sänka farten - av två skäl. Dels därför att det är en terrier. Min egen ras är American Hairless Terrier. Terriers är inte kända för att trava i hög hastighet då deras anatomi normalt inte tillåter det. "Terriers ska man gå med" har jag hört så många gånger - och med många raser ligger det något i det. Även med min. AHTs, terriers till trots, har dock vinthund i bakgrunden och tar när de är tillräckligt musklade extremt långa och vägvinnande steg vilket gör att du som handler inte har en chans att ta tillräckligt långa steg utan att springa med långa kraftfulla steg. När Otto är "på humör" måste jag hålla samma tempo som med en kraftfull Ridgebackhane för att hänga med honom. Tack och lov att han fyller 8 i år... Han är överlägset snabbast i terrierringen, men flera av våra andra hundar kommer nära (när vi själva tar rätt steg). Att gå in i gruppfinalen bakom MiniBull är alltid en utmaning då man vet att en pigg AHT (men jag tycker att Terrierklubben och SKK ta sig en ordentlig funderare på om ordningen är korrekt) som Otto skulle springa sönder den hund som står först i gruppen. Men det ingår i sporten att anpassa sig.

Det andra skälet är naturligtvis att domaren vill se tydliga rörelser. En hund så het som exempelvis Otto rör sig ofta i snabbt trav. Snabbt trav ska du om du har möjlighet spara till finalen alternativt till när du måste chansa i hårt motstånd.

Normalt trav är det du ska sträva efter i ringen. Då får du en hund som ser ok ut från alla håll. Snabbt trav ger mer show men är farligt. Då kränger den från sida till sida i varje steg, blir trång både fram och bak. Spara det till finalen. Har din hund inte väldigt långa ben är risken stor att rörelserna ser otydliga ut. I ringen är det aldrig en hastighetstävling. Du ska röra dig med din hund i den hastighet du vet är rätt för din hund. Varken långsammare eller snabbare. Här jobbar jag oftast med mina deltagare för att hitta exakt rätt tempo för att få till harmoni i rörelserna. På längre kurser använder jag alltid musik för att hjälpa handlern hitta, hålla och komma ihåg rätt rytm. Önskar att jag kunnat jobba så med mina egna - men man ser ju inte dem i rörelse...

I fram- och tillbaka jobbar jag ofta med att hitta tre olika tempon för deltagarnas hundar. Kom dock ihåg att de förändrar sig snabbt utifrån hundens ålder och energinivå.


Huvud, uttryck och lätthet i steget

Det här gör otrolig skillnad på helhetsintrycket.. När din och hundens energi är tillräckligt hög får den ett helt annat uttryck, höjer nosen och får en helt annan lätthet i steget. Det här kräver att du gjort ovanstående rätt. Öronens position och hållning liksom uttrycket i ansiktet gör massor för helhetsintrycket! Har du gjort uppvärmningen rätt på utställning blir det har lika bra som på en bra träning.

Lättheten i steget ska vara detsamma som om du hoppsanskuttat bredvid hunden (vilket vi gör på uppvärmningen på mina kurser, och något jag alltid gör på uppvärmning på utställning). Uttrycket i ansiktet på hunden återspeglar alltid ditt. Det ska vara glatt. Om du ser sammanbiten ut lär hunden tyvärr alltid se likadan ut i ansiktet. En hund som "ler" är det jag letar efter, dvs ser glad ut och visar att den vill vara där.

Hundens öron är otroligt uttrycksfulla och hållningen av dem påverkar helhetsintrycket väldigt mycket. Viktigast är det här för raser med stående öron - men det påverkar alla raser. Här jobbar jag mycket med din röst och ditt tonfall. Just när det gäller öronen letar jag ofta efter ett ord du säger med rätt tonfall som får hunden att lystra. Lustigt nog är ordet "bra" överrepresenterat. Då blir tonfallet tillräckligt mörkt samtidigt som du uttrycker förväntan på att hunden ska göra någonting bra.


Svansen

Här blir det knepigt. I 98% av fallen vill du ha en hund vars svans som återspeglar hundens energinivå. Då blir det bra. En glad svans är normalt en bra svans så länge den inte rör vid ryggen. För mig går utställning ut på att få fram sunda och friska hundar. En glad hund är för mig en sund hund. Två saker kan dock stöka till det - för hög svansansättning samt att rasen inte får ha en "glad svans"

Här avslöjas min största svaghet som handlertränare. Trots att jag frågat säkert 20 domare om varför vissa hundar inte får ha glad svans har jag ännu inte fått ett bra svar. Har du ett är du hjärtligt välkommen att dela med dig!

Har din hund för hög svansföring måste du som handler ta ett beslut. Hur mycket vinner jag på att hunden har hög energi i övrigt? Den höga energin lär dock förstärka intrycket av en hög svansföring.

När det gäller raserna som inte får ha glad svans... Jag tränar många av dem. Just när det gäller hur man ska få ner svansen får jag erkänna att jag inte har några bra svar. Allt som är rätt i övrigt blir fel här. Har du ett bra svar får du hemskt gärna dela med dig! Att jobba med hög energi i kroppen men prata med ganska barsk röst fungerar ofta för vältränade hundar men räcker sällan hela vägen.


Påskjut

Varför har jag inte nämnt något så självklart som påskjut fram tills nu? Av den enkla anledningen att allt ovan påverkar just det. Får du inte rätt på det blir hundens påskjut inte tillräckligt kraftfullt.


Avslutning

För mig har alltid rörelser varit det viktigaste. En sund hund ska kunna röra sig ordentligt och exteriören kunna bedömas alldeles utmärkt i rörelse. För mig som tränare får jag flest ledtrådar i rörelse till hur jag ska jag jobba med ekipagets "stå". Här är vi olika och här är domarna olika.

För dig som säger "jag vet inte". Kan du se att hundens fram- och bakben har samma nivå mellan golvet och tassen? Hinner du se hundens rörelser tydligt? Ser hundens steg lätt ut? Då har du kommit en lång väg! Det är det du ska sikta mot.

Sammanfattningsvis tittar jag mest efter balans mellan front och akter, frekvens i stegisättning samt hundens uttryck och energi. Allt det vet jag att jag kan jobba med och förändra med ganska små medel.


Vill du gå kurs för mig? Här hittar du mina längre kurser med platser kvar i närtid:

10/3 HELDAGSKURS, Västbo Hundhall, Smålandsstenar

23-24/3 TVÅDAGARSKURS, Hällby Hund, Tärnsjö

20/4 HELDAGSKURS, Uddevalla Hundhälsa, Uddevalla

1/5 HELDAGSKURS, Hundarena Skaraborg, Skara/Lidköping

18/5 HELDAGSKURS, Blekinge Naturbruksgymnasium, Ronneby


Exakt hur olika raser ska sätta i tassarna skiljer sig åt mycket. Till exempel hur brett isär framtassarna sätts ner. För en ras ska det vara nästan på linje medan det för andra är helt galet. Före de längre kurserna läser jag alltid in mig på rasstandarderna för de raser jag inte tränat så många gånger tidigare.

Senaste inlägg

Visa alla

コメント


bottom of page